Suck, pust och stön!

Allt gick så bra så bra och sedan gick det inte längre alls. LCM 3:an, som även går under namnet "landstigningsbåten", var färdig tyckte jag, psacklad, slipad, grundad och helt redo för att målas. Så satte jag mig där vid byggbordet och laddade sprutan och körde på. Kanske lite stressad över den sena timmen, glad över att det äntligen var dags för en gnutta färg på den stora baljan. Men med färgstrålen dansandes över ytan så upptäcker jag några blessyrer som borde åtgärdas. Det är bara att lägga ned kvällens i stort färdiga målningsarbete, packa ihip och gå hem. Detta hände i förrgår. I går tog jag mig efter en natts grunnande tag i eländet. Spackel fram och dona i lite i de mycket grunda håligheter som var att fylla. Fikade o ch slipade sedan av eländet. En NY sprayburk svart färg från Games Workshop var inhandlad på Hobbybokhandeln och ett ymnigt lager lades över alla delarna igen. GW verkar ha bytt spraymustycke på burken för det var ett jäkla tryck och färgen sprutade fint över ytan. Undrar om de gjort något med färgen också? Idag när jag skriver detta så tänker jag mig ta itu med målningsarbetet igen. Har jag skrivit om hur målningsschemat är tänkt? Vitt på alla vertikala ytor, blått camouflagemönster över det. Däcket blir mörkgrått, beteckningarna blir röda och botten blir svart. Simpelt och slående. i all sin enkelhet. Kul att maska och att riva av hela skiten sedan för att se hur det blir. Så lärdomen av detta blir: kolla, kolla, kolla igen och ta det sedan lugnt om det inte blir som det var tänkt. /Skeppar´n

Tillbaks på nätet

Sådärja, det var länge sedan jag var inne och skrev av någon anledning. För mycket annat som tagit tid tror jag, lite jobbigt på jobbet och för mycket byggande för att jag ska ha hunnit eller orkat bry mig. Tyvärr. Men men, nu är jag igång igen och dagens tema blir LANDSTIGNINGSBÅTAR, har inte den varit uppe förut på dagordningen? Håller på som bäst med att tåta ihop ännu en LCVP i 1/35 från Italeri. Börjar storkna så smått på denna byggsats. Den är lättbyggd egentligen men en viss form av tristess, måsten och överrutin har slagit rot i detta projekt vilket gör att det liksom tagit stopp i huvudet och bygglusten på detta bygge. Vad gör man då? Jo man sätter sig helt sonika ned och tar tag i nästa byggsats som spökat ett tag. Obyggt och fräscht ska det vara, gärna en byggsats med lagom flyt i. hahah, flyt ska det så klart vara när man byger båt. Det blev Italeris LCM 3 i 1/35. En maffig men tämligen enkel byggsats. Om man nu inte gör som jag har en förmåga att göra; dvs inte göra det FÖR lätt för sig. En ordentlig dos research och önskedröm senare så sitter jag alltså och försöker att åtgärda det som int ebyggsatsen mäktar med eller innehålller. Båten ska enligt byggbeskrivningen byggas som en amerikansk båt. Det vill inte jag. Jag vill att den ska vara brittisk. Så vad gör man? Jo man scratchar det som är fel och börjar leta lämpliga material för att bygga nytt. Ett nytt däck framför styrhytten då det inte ska vara några MG som på de amerikanska. Ny stege från lastutrymmet då den brittiska varianten snarare hade en form av badstege än de små pinnar som amrisarna föredrog. Några spjärnräcken ska också sättas dit självklart. De luftintag och baserna till dessa som sitter på orginaldäcket måste flyttas till det nya däcket och så nya nitar och bulthuvuden. Uj vad detaljer det blev helt plötsligt. Styrhytten saknar den lucka som amerikanarna verkar ha haft framtill, nytt plastark där alltså. Men inget är oöverstigeligt och det gäller bara att ta det lugnt så ordnar det sig. Vattenutsläppen på sidan limmades fast och borrades sedan upp. På baksidan så sattes små bitar av plasticcard i en vinkel så att man inte ser rakt igenom från hål till hål, och inte fick det ju bli helt tilltäppt heller så dessa små bitar vinklades inåt och målades svarta. Resten av maskinutrymmet sparyades svart så att det inte skulle finnas en chans att något ljust skulle synas genom hålen. Överdäckningen och lastutrymmet limmades på med gammalt hederligt plastlim på flaska på kanten. När så rasket pressades ihop så lät jag en liten mängd etylacetat rinna in i skarven. Hård pres med fingrarna gjorde att lite plast pressades ut i skarven och så fick jag en riktigt fast fog. Alla smådetaljer är slipade och förberedda nu så det är bara att vänta på att det ska härda ordentligt så att man kan slipa fogen fin, så ska detaljeringen på sedan. Hmm jag undrar hur jag ska göra med svetsskarvarna. Har sett några riktigt grova svetsfogar på några modeller men jag gillar det inte. De ska vara ganska fina enligt de bilder jag sett så det blir att tänka till lite på den fronten innan jag går vidare. I övrigt så håller jag på med en liten Huey från Italeri. Inget annat seriöst liger på byggbordet även om det är så att jag borde ta tag i Fiatarna igen, bara för att få dem klara och över med...

Modell Göteborg

Så var höstens tävling avklarad; ModellGöteborg, som numera går i Kungälv. En minibuss packad med glada och förväntansfulla modellbyggare satte efter en rejäl lunch kosan mot västkusten. Efter 6 timmars körning från Stockholm ramlade vi in på vandrarhemmet i Kungälv, intressant nog så låg boendet mitt emot Bohus fästning. En sen middag på en pizzeria och ett par rejäla garv avslutade en lång dag. Man kan inte påstå att Kungälv har mycket att erbjuda i form av folkmyller och nattliv, inte för att vi var upplagda för det, men att det var så öde som det var i den staden var nästan skrämmande. På lördagsmorgonen masade vi oss upp och intog en väl närande frukost i de medeltidsinspirerade lokalerna på vandrarhemmet. Bussen packades igen med alla lådor och deltagare och letade sig några kilometer bort till samlingslokalerna på Kvarnkullen. En och annan medtävlande hade redan placerat sina modeller på borden så vi var inte först. Kanske det var tävlingsledningen som stirrade runt, som placerat sina alster där för att vara säkra på att få plats. Så sakteliga fylldes borden och drygt 20 klasser prydde borden. Fartygsklassen blev så stor att man beslöt dela den i storskaligt och småskaligt. Vi var några som ställde upp som domare och jag gick med Rickard och dömde i helikopter- och dokumentationsklasserna. De var inte stora klasser men vi beslutade att vi skulle göra arbetet grundligt, så det tog sin tid ändå. Jag hoppas att de övriga domarna gjorde sitt jobb grundligt likaså. Man hade förberett en rejäl middag ett stenkast från tävlingslokalerna. Proppmätta bussade vi oss till vandrarhemmet och några fortsatte på bygden med några öl i sikte. Trots det massiva trycket från oss som gick ut (en handfull...) så stängde man vid tio på kvällen. Vi var då ensamma i lokalen och lika allena på gatorna. Är det bara folk i sta´n på sommaren här i Kungälv? Nästa morgon gick jag upp tidigt i soluppgången och tog en frisk promenad i dimmorna runt fästningen. Frukost och packning innan sista resan till tävlingen. Vi avslutade (hrrrm, host, harkel..) våra inköp, hittade en vinnare till IPMS Stockholms lilla pris till en intressant modell på tävlingen samt for iväg på vandring i fästningen ett par timmar innan avslutningen på helgen vidtog; prisutdelningen. Ingen i gruppen blev utan pris. Tog vi hem 28 priser, varav 6 klassegrar? För min egen del blev det 3 klassegrare, två särskilt hedersomnämnande och två hedersomnämnanden. Dessutom som grädde på moset så fick jag besökarnas pris för bästa modell. Man hade utsett min Tug Boat till vinnare och som pris så fick jag en gigantisk Kettenk´rad i skala 1/6 från Dragon. Som någon sade så blev det en liten revansch då den båten inte fått något annat pris. Hur an ska förvara den vet hag inte men det ordnar sig. Ingen trodde att jag skulle behålla den längre än till tisdag men efter en titt i går så kanske jag behåller den trots allt. En smidig hemfärd via Jönköping och middag vid Brae hus så lastades folk av vid Älvsjö station, Ulf följde med till bygglokalen och hjälpte till med avlastning av modeller. Han belönades sedan med skjuts till Gullmarsplan som tack för den betungande uppgiften. Bilen lämnades tillbaka till OK och jag stupade i säng efter ett tufft dygn.

Helgen som gick

Var på Sjöhistoriska museet i helgen. Museet hade modellhelg. Vi var ett tappert gäng från IPMS Stockholm som satt ute i regnet på lördagen, under tälttak förvisso men blött blev det ändå. Under söndagen så flyttade vi in i själva museet och satt då i stora salen direkt när man kommer in. Fantastisk miljö! Vi mötte många besökare som var nyfikna på vad vi höll på med och jag tror inte att det fanns en manlig besökare som inte sa att de byggt modeller när de var mindre. Många fick sig en tankeställare och sa att de faktiskt funderade på att återuppta byggandet igen då de behövde lite avkoppling från jobb och familj. Hoppas att det dyker upp några besökare på månadsmötet ikväll. Många besökare var av det mindre slaget och lockades till att bygga modell med någon av oss eller någon förälders vakande öga. Alltid lika kul att se föräldrar, främst mammor, som blir helt absorberade av byggandet. Jag byggde undan ganska duktigt på en ny LCVP när vi satt i museet. Denna modell kommer att utföras i australiensiska flottans färger. Eller brist på färger då den går i tre nyanser grått. De vita beteckningarna bryter av lite. Nu ligger byggandet nere några dagar då det är månadsmöte i kväll och morgondagens fria tid går nog åt att packa modeller inför Modell Göteborg. Kanske man ska ta med LCVP:n på resan så man har något att bygga på? Grundläggande verktyg tar man ju med ändå eftersom det alltid är något som måste lagas eller fixas innan man ställer ut sakerna.

Vad tog tiden vägen? Det var en vecka sedan jag skrev något sist men nu är jag tillbaka på bloggen. Det som hänt sedan sist är att jag är klar med den lilla LCM 3:an i blått. Småpillandet tog sin tid men nu är den klar med små båtshakar och frälsarkransar hängandes i sina hållare. En ganska snajdig wireanordning som användes för att hissa båten i och ur vattnet sattes på plats i sina hållare på båtens fribord. I övrigt har jag tuffat vidare med Airfix lilla LCVP som blir i Vietnamesiska flottans färger: grått, grått och grått... Flaggan i guldgult och rött syns desto mer, hrrm. Jag har under veckan samlat ihop mina alster som stått utställda på Wentzels och Hobbybokhandeln. Nu gäller det att förpacka dem väl så att de inte mosas sönder på väg till Göteborg. Varför får jag inte ork att slutföra det sista lilla på Alfa Romeon?

Rapport från båtvarvet

Ojojoj, här byggs det för fulla muggar. LCM 3:an i 72 från Trumpeter är i slutfasen då dekalerna är på plats och endast lite slutvädring samt mattlackering återstår. Lyckades knåpa ihop de wires/vajrar/vajjersar (vad tusan heter det?) som fästes i fästena på sidan och sedan användes för att lyfta farkosten i och ur vattnet. Små, små schacklar fästes i öglorna och simsalabim så var det klart! Nu ska det hela bara småmålas och vädras så är den delen också klar.

En liten LCVP från Airfix som jag började fila på i vintras/våras eller när det nu var, sattes ihop under Jazzbygget (se tidigare inlägg) och under helgen. I går så limmade jag på några små detaljer samt grundmålade och lade på tre olika nyanser färg innan jag packade ihop för helgen. Istället för en lite lam öppen småbåt så lät jag mig inspireras av ett par bilder i Squadron/Signals bok om " Riverine", brunvattensflottan i Vietnam under fransk och amerikansk flagg. Små styrénstickor sattes ihop till en baldakin över större delen av båten samt pansarplåtar karvades ur plasticard. Ljusgrå överdel, mellangrått skrov samt rött under vattenlinjen. Till detta kommer en spänd pressenning i vitt över baldakinen och en vietnamesisk flagga i gult/rött. När den är vädrad och klar så kommer den att se ut som en liten bakelse. Ni må tycka om den eller inte men den är definitivt annorlunda och blir ytterligare en del i min samling av landstigningsbåtar. När jag ändå är inne på temat Indochina så kommer det att byggas en fransk LCM 3 i olivgrönt med övertäckta utrymmen samt beväpning. Det får bli en tidig modell då jag inte orkar bygga all beväpning eller de komplicerade pansarstrukturer som de senare hade. En fransk flagga och en rödmålad botten får skänka färg till en i övrigt tråkig målning.

Jag tycker mer och mer att det är i över lag viktigare att bygga modeller som representerar något som funnits än att det ska vara en direkt efterapning av en exakt verklighet. Det lämnar mer utrymme åt fritt skapande och är för mig mer befriande än att ha ångest för att det är fel nyanser, fel antal nitar eller att någon skitdetalj, som ändå ingen annan än byggaren vet om, är fel. Så det så!

Öhh, vad hände med Alfa Romeon? Står nästan färdig och väntar på slutvädring... Klar blir den i alla fall till Modell Göteborg.

/Skeppar´n

Modell Göteborg

Sådär, nu har jag precis skickat ut vad som gäller för dem jag kommer att resa ned till Götebog med. Eller Göteborg är det ju inte riktigt då det hela avhålles i Kungälv i år. Spännande ska det i alla fall bli då det är två år sedan senaste och första gången. Tror att det kommer bli kul och det är ett roligt gäng som åker ihop. Inte ryker ihop. Byggandet puttrar på och jag hinner nog bli klar med två saker till som är i slutfasen.

Jazzbygge hos Ulf

Vädringen och slutmålningen av den lilla landstigningsbåten, LCM 3, är påbörjad. Hoppas slutföra rubbet under helgen.

Igår satt jag och Magnus hemma hos Ulf då han hade ordnat jazzbygge i lägenheten. Jazz zpisades under högtidliga former samtidigt som byggena tog form under våra händer. Magnus påtade med sin Sea Vixen, Ulf med detaljeringen av Massachusetts och jag kom vidare med en långliggare; Airfix LCVP "Higgins Boat" i 1/72. Tror detta är ursprungligen en Hellersats. Inte riktigt helt korrekt men inget direkt som jag orkar göra något åt. Skulle vara att lägga till lite pansarplåt på sidorna av skrovet. Det får bli ett mindre bidrag till den samling av landstigningsfarkoster jag arbetar på. Frågan är bara vilket färgschema den ska få? Helvit med röda markeringar från Torch-landningen i nordafrika 1942, olivgrön med vita markeringar från övergången av Rhen, ljusgrå från landstigningen i Inchon under Koreakriget eller vad?

Fortsättning följer...

Grundmålning

Ska man grunda en modell innan målning, måste man göra det för att slutresultatet ska bli bra?

Vi kanske ska börja i ändan varför man grundar en modell; för att få kommande färglager att fästa bättre, få en enhetlig färg innan slutfärgen eller förbereda för sprutmålningseffekter.

Själv använder jag mig i huvudsak av Vallejos färgsortiment och jag tycker inte att de riktigt fäster utan grundning. De är lätta att repa och det blir då fula streck i målningen som måste retuscheras. Många av mina skrotbilar behandlar jag dessutom ganska bryskt vid vädringen, använder slippapper av olika grad, och då måste färgen sitta som berget. Vallejo sitter just som berget bara man grundar innan med någon annan färg.

Ibland blir det många olika färger på en byggsats under själva byggets gång då du kanske använder olika sorter av spackel som kan ha olika färg. För att få en enhetlig färg innan du lägger på själva slutfärgen så kan det vara bra om du täckgrundar. Ett ljusgrått modern plan med grönt, vitt och silverfärgat spackel här och där behöver ett lager täckande grundfärg för att de olika spackelpartierna inte ska lysa igenom.

Om du har använt andra material än plast vid detaljering kan det vara bra med ett grundlager så biter kommande färger bättre. Det kan också vara så att du tagit delar från olika byggsatser som har olika färg på plasten, det är också ett tillfälle att jämka ut och få en enhetlig grundfärg.

Många gånger grundar jag med svart för att sedan lägga på slutfärgen i så kallade "cloud pattern". Denna effekt gör att färgen inte ligger kompakt över hela ytan och ser död ut utan det blir lite mer liv och rörelse. Kan vara ett knep för att få en monokrom modell att bli lite mer intressant. Tekniken går ut på att inte stanna upp med sprutan eller täcka helt utan låta grundfärgen skina igenom något här och där, gärna mer i vinklar och vrår eller runt panellinjer. Börja sprutmålningen i mitten på en panel och rör dig sedan utåt mot sidorna där du lägger lite tunnare med färg.

Jag är inte fin i kanten av mig utan använder gärna av sprayburkar för grundmålningen. Flera tunna lager är det som gäller. Se till att färgen inte rinner och bildar färgvalkar. Förutom att valkarna är fula att se på så torkar de långsamt och naturlagarna gör att man gärna sätter fingeravtrycken där... Försök att spruta de svåra delarna på modellen först. Det kan ibland vara knepigt att komma åt men om man vänder och vrider lite på modellen så brukar det gå till slut. Om man börjar att spruta de yttre lättare delarna så byggs färgen upp för mycket och detaljer kan försvinna. Ska du i det här läget dessutom försöka komma åt knepigare ytor, ja då kan du få färgrinn och valkar.

Lite beroende på vad jag ska göra och hur jag vill att slutresultatet ska bli så använder jag mig av Tamiyas rödbruna, Citadells Skull White eller Chaos Black. De sistnämnda täcker inte direkt utan man får bygga upp lager efter lager om man vill ha en enhetlig yta. De blir väldigt mattta och kommande färglager biter ordentligt. Ett varningens ord kan vara på sin plats då de dels luktar illa samt dammar ganska mycket.

Navy Blues

Nä, det var ingen musik i mina öron under gårdagens målande. Det var bara det att jag var på hugget men egentligen för trött för att hålla på med allvarliga saker som sprutmålning. Gång på gång så klantade jag mig, glömde eller bara fick inte fingrarna att fungera ihop med hjärnan. Tänker ta mig en tripp till bygglokalen efter jobbet för att se hur det blev. Det kanske inte ser så tokigt ut så här dagen efter. Det kan ju bli väldigt konstigt när man är skumögd och trött sent på kvällen. Jag höll på med min senaste landstigningsbåt. En omgång svart fungerade som grund, sedan lade jag ett lager brunröd färg från sprayburk för att simulera skrapmärken och rost, mer om det vid ett senare tillfälle. Sedan var det dags för en kortis med svart i sprutan för att förskugga alla vinklar och vrår. Så slutligen blev det allvar, som om det inte redan var det från början, och jag blandade till en lagom blågrå färg för att lägga över hela modellen. Det var nu som Navy Blues började. Jag vet inte om det var skit bakom spakarna eller skit i sprutan men speciellt bra flyt hade varken jag eller färgen i sprutan. Visst funkade det, men... Nåväl, en handfull olika nyanser blandades till och sprutades på. När jag jämförde med den lilla LCM 3an i 1/144 så såg man att den var väldigt grå, den som alltid sett tämligen blå ut även om det varit en kraftig dragning åt grått. Det som är kvar i färgläggning är Deck Blue på däcket och en röd nyans på bottendelen. Hoppas kunna lägga på dem nu i kväll och göra vädringen under veckan.

Jag beställde saker från Hannants för någon vecka eller två sedan; en "Pibber", PBR Mk II i 1/35 från Tamiya och en LCM 3 i 1/48 från Hobby Boss. Öh, sedan blev det ju en till omgång med saker från nämnda butik... En LCA från Fonderie Miniature i 1/35, två (!) LCVP från Italeri i 1/35, tänkta att bli en US Navy (Ocean Grey, svart botten med vita beteckningar) från Tarawa och en Australiensisk (ljugrå/svartgrå i stort kantigt camouflage med vita beteckningar) från landstigningen av Borneo. Till den amerikanska kommer jag förmodligen att göra det speciella kapell med bågar som kunde användas vid dåligt väder för att hålla vatten ute ur båten. Ah, i sändningen kommer det att ligga en kartong bränslefat och något set med ets till Jocke.

Färdig!

Blev färdig med LCVP härom dagen, fantastisk känsla! Det var puligt in i det sista men vad roligt nu när allt är klart. Tänker ge mig i kast med två till. Den ena blir en US Navy i Ocean Grey med svart botten en bra bit upp på friborden. Målning och märkning från landstigningen på Tarawa i Stilla Havet. Tänkte mig att den ska få bågar som går tvärs över lastutrymmet och en presenning över, kanske lite slarvigt ditsatt för att få liv och rörelse i det hela. Har sett en bild på sådan konfiguration i någon bok jag har. Den andra kommer nog att bli en australiensisk båt men jag måste få bättre koll på de färger som användes och modesjang på camouflagefälten först. Nog för att man kan chansa men jag vill få till det så korrekt som möjligt. Båten står på Hobbybokhandeln just nu och jag hoppas att Hasse vill fota av den åt mig och lägga ut bilderna. Nästa projekt är redan påbörjat. Det är en LCM 3 från Trumpeter. Skalan är 1/72 och den blir i Measure 21, dvs Navy Blue på sidorna, Deck Blue på däcken och röd botten för att få lite färg på det hela. Märkningen tar jag från satsen men modifierar lite grann för att det ska bli rätt. Tvekar om jag ska ha med puffrorna på däck eller om jag ska skippa dessa. Enligt bilder så fanns det utan också... Min Alfa Romeo är nästan klar. Satte på alla rutorna härom dagen och det blev lite som det blev. Fram och bakrutorna vill inte riktigt passa utan är aningens skeva, men inte så att det tör om man inte sätter näsan mot modellen. Det som är kvar är aningens vädring av kromslisterna runt rutorna, påsättning av sidospeglar och lite allmän nedsmutsning runt hjulhus och hjulen. Smått om lerstänk får det bli. Den kinesiska rymdfarkosten är klar! Hur kunde jag glömma bort den till sist? All spruta på färgerna gick på ett kick och fint blev det. Solpanelerna blev riktigt tjusiga. Det var en del pillande med de små raketdysorna som sitter överallt som små julgransbelysningar. Bror min ska måla en snygg kalligrafi av de tecken som utgör farkostens namn, Shenzhou, som betyder Gudomlig farkost på svenska. Om, säger OM, jag skulle bygga en ny modell av farkosten så skulle jag nog göra liiiite annorlunda. Men det är lätt nu när man har facit i hand. Eller på stativ, kanske man ska säga. Den senaste Renault 4CV är klar. Precis som Fredrik sa så såg rosthålen i taket lite väl konstiga ut så den fick sig en presenning över sig. Grön. När det lilla pill som är kvar är klart så har jag smackat ihop 12 byggsatser under de månader som gått i år. Inte illa pinkat. Det gäller att passa på medan man har lite driv i sig. Att Modell Göteborg är under uppsegling förvärrar ju inte direkt drivet heller.

Tillbaka i stolen!

Ah, så har jag kommit tillbaka till civilisationen och grottat ned mig i plasfabriken. Förra vecka ägnades till stor del åt att bygga på landstigningsbåten. Den är nu i princip klar och det återstår bara någon liten detalj som ammunitionslådor och en båtshake som ska fästas, i övrigt så är den klar. Det var en pärs på slutet men det är kul när det blir precis som avsett. Innan jag drog iväg på semester så var jag redo för att lägga på camouflagemålningen. Gissa om jag var i gasen när jag kom hem. Ett par snabba varv med Off White som allmän färg och sedan maskering av de ytor som skulle behållas vita. En blå nyans med dragning åt grått blandades till av Andrea Blue och Intermediate Blue samt en skvätt vitt i för att bleka ur den lite. Nya tag med sprutan och nytt nappatag med maskeringstejpen. Så var det dags för den sista färgen i schemat och det var en oblandad Dark Grey på däcksytorna. En något uppljusad blandning åkte på panelvis för att ge lite variation och kontrast. Inredningen behölls i det amerikanska målningsschemat, dvs Intermediate Blue. När maskeringen slutligen åkte av så var det fest! Ett par små penseldrag med Dark Grey för att dutta i ett par maskeringsmissar på däck var det enda som behövdes för att få det hela tipp topp. Jag skar ut maskeringstejp efter dekalerna för att spruta på markeringarna på bogarna. Röda markeringar bidde det. Det blev lite tamt och jag fyllde därför i med pensel för att få lite mer "handgjord" känsla på det hela. Sidorna maskerades så slutligen för att botten skulle få sig ett lager svart färg. Så långt målningen av båten. Vädringen genomgick ett antal olika steg. Först så duttades Dark Grey på lite här och där med svampning för att ge sken av nött färg. Sedan vidtog en omgång med sandpapper för att slipa av lite kanter och repa sidorna på skrovet. Ett allmänt filter av kraftigt utspädd svartbrun oljefärg slabbades på över hela båten. In- såväl som utsida. Detta gjordes i olika omgångar för att behålla kontrollen och inte låta någon del få för kraftig filtereffekt. Panelerna fick en pinwash och slutligen en lätt torrborstning över detaljer och kanter för att höja den tredimensionella effekten. Sedan började detaljarbetet med små stråk av oljefärg i olika nyanser av ockra och bränd sienna för att simulera rost. En ganska kraftig blandning av svartbrun oljefärg drogs ut en bit upp på skrovet för att ge sken av all det muck som landstigningsbåtar tuffar runt i; oljespill, bränsle, brunnen bråte och annat smuts. En mycket liten mängd svart MiG-pigment duttades på och runt avgasröret i aktern. Slutligen så limmades alla återstående delar ihop på däck och propeller, roder och propelleraxel fästes på undersidan. En snabb tur till hobbybutiken Eskader på Östermalm fick bidra med tunna rep och trossar för att göra linarrangemanget runt båten. Sex fendrar knåpades ihop av paketsnöre och hängdes på sidorna, så tjusigt så. Hmm, det får nog bli en omgång i kväll för att ta itu med det där sista. Sedan väntar annat att färdigställas till Modell Göteborg den 13-14 september.

Semester

Går på ett par veckors semester nu så vi får höras lite senare. Glad sommar!

/Fabrikschefen

På gång på byggbordet

Satt igår tillsammans med en hoper grabbar från föreningen och byggde i Årsta. Ett tillfälligt privat arrangerat byggmöte då sommaren normalt innebär att inga byggmöten hålls i IPMS Stockholms regi. Kul var det vi hade! Vilket snack. Ni som inte var där missade något. Läget med landstigningsbåten är att den är klar för camouflagemålning och jag kunde gott ha suttit med den igår kväll istället för att vara på det roliga byggmötet. Problemet är att jag inte hade hunnit klart innan semestern som börjar idag. Satt därför med en gammal harv, Trumpeters kinesiska rymdfarkost i 1/72, från i vintras som jag inte kommit vidare på då det är lite mycket upprensningar av gjutskarvar och utkastarmärken. Oink! De spacklades och slipades i går och jag hann dessutom limma ihop de större delarna. Tänkte spackla lite till idag så är det klart att fixas till när jag kommer hem om ett par veckor. Skall bli skönt att avsluta den senare i sommar. För längre än så ska den inte ligga. Hoppas att den blir bra nog att ha med på Modell Göteborg i september. Byggmötena är bra då man har trevligt med goda vänner och man får ganska mycket gjort avdet som är riktigt tråkigt.

Vad har jag på byggbordet, dags att summera innan jag sätter igång med något nytt.

- Tamiyas Fiat 500 som ska bli akutbil.
- Tamiyas Fiat 500 som ska bli ökencamouflerad.
- Italeris C-47 som ska bli en svensk DC-3 från flygvapnet.
- Airfix Gazelle som ska målas som...
- Academys lilla Kettenk´rad som är så liten så att den nästan försvinner.
- Academys kompanjon till ovanstående; Kübelwagen.
- Italeris Bell UH-1C Huey 147:th AHC med hajmun.
- Italeris stora Willy´s Jeep i brandbilsutförande, pris från göteborgarna när jag fick pris nere i Malmö härom året. En del pyssel med för att få till den men den ska nog bli klar. Frågan är bara när...
- Matchbox gamla DH-82 Tiger Moth som var tänkt att bli svensk...
- Ett stort Warhammerprojekt som nyligen påbörjades. Kräver mer research för att kunna påbörja själva stora ombyggnationen.
- En till Warghammermojäng som ska bli en kanonbandvagn. Långdraget.
- Italeris LCVP som hastar framåt ganska bra nu. Har kommit långt med målningsarbetet.
- Tamiyas Alfa Romeo som abrupt avstannade härom dagen då jag insåg att det var något lurt med rutorna fram och bak. Jävlars nu när man kommit så långt och så bra med kaross och chassi, det är ju i stort sett bara rutorna kvar.
- Trumpeters rymdfarkost puttrar vidare sedan igår, tack för det.
- Matchbox Dornier Skyservant som ska målas vit och märkas som röda kors-plan från Biafra. En del slipningsarbeten kvar.

Bra, bara 15 projekt på gång. Man får inte ligga still för då blir inget gjort.

Avklarat i år? Broläggaren, tre rostiga Renaulter, en liten Willy´s, Nissan Skyline. Tror inte att det är fler faktiskt.

Ska något påbörjas innan jag avslutar något annat? Vet inte. Måste inventera varje bygge nu och avgöra vad som ska göras innan jag tar slutgiltig ställning.

Ordlista

Det förekommer en hel del begrepp som är ganska hobbyspecifika. Man kan som nybörjare eller luttrad veteran bli ganska ställd då man råkar ut för något nytt och okänt, så här kommer några förklaringar som kanske underlättar eller gör din tillvaro ännu mer svårbegriplig. Listan uppdateras kontinuerligt.

Apelsinskal Detta är en effekt du kan få om du har något för tjock färg och sprutmålar den på lite för stort avständ. Färgen hinner då torka lite grann innan den landar på ytan och till slut så uppstår en smågropig yta som liknas vid apelsinskal. Gör om, gör rätt!

Filter Om man vill förändra tonen i en färgyta kan man lägga ett filter. Det är en mycket liten mängd färg i lösningsmedel som man stryker över hela ytan. Lägg den i vind- eller i rinnriktning med en stor platt pensel. På så sätt kan man få blekningseffekter eller ändra karaktären på en modell så att färgen inte ser så ny ut eller tonmässigt binda ihop två angränsande ytor med varandra.

Fjädra/feathering har inget med att ha en oplockad gås med någon. Det du gör är att du försiktigt smeker ut färgen så att den inte riktigt täcker hela ytan utan du kan se igenom den underliggande färgen. Mycket vanligt knep vid figurbygge där du måste arbeta med all visdom för att få skuggor och högdagrar rätt.

IPMS International Plastic Modellers Society är en internationell förening med förgreningar mest överallt. Startades för 40 år sedan i Storbritannien. Det finns ett antal svenska IPMS-föreningar, främst i de större städerna. Se länklistan.

Lavering är egentligen samma sak som att lägga en wash, dvs. riklig anstrykning av vätska eller färg över en yta.

Maskering När du inte vill ha färg på vissa ytor så bör du maskera på något sätt. Det kan vara en tejp, maskeringsvätska, häftmassa eller en bit papper som du fäster. Det finns också självhäftande plast som du kan fästa och skära i om du har behov. Maskera kan man även göra med att bara hålla upp en bit papper över det som inte ska sprutmålas. Du kan antingen välja att göra en positiv maskering eller en negativ. Positiv maskering innebär att du täcker över de ytor du inte vill ska få färg över sig. Pensla eller sprutmåla den nya färgen och tag sedan bort maskeringen. Du har nu det önskade resultatet. Ska du göra små detaljer, t ex en text, kan det ibland vara vettigt att göra en negativ maskering. Lägg på färgen över ytan där du ska ha texten, skriv texten med maskeringsvätska, tejp, gnuggbokstäver eller annat som du har tillgängligt. Måla sedan över maskeringen med den yttäckande färgen. Ta bort maskeringen och vips så har du en text i avvikande färg.

Om det är en komplicerad maskering kan det vara väl värt tiden att klura ut innan du börjar måla hur du ska gå till väga. Stora färgytor mot tunna linjer. Ljusa mot mörka färger. Svåråtkomliga platser mot lättåtkomliga osv. Gör ett målningsschema där du beskriver vad och i vilken sekvens du ska arbeta.

Silvring När du applicerar en dekal på en mycket matt yta så kan du råka ut för silvring. Det bildas små luftfickor under dekalen som syns genom den genomskinliga bärfilmen. Inget snyggt och om du tävlar kan du vara förvissad att domaren tar ned poängen av denanledningen. Bästa åtgärden är att skapa en helt blank yta under dekalen genom blanklack och dessutom använda dekalvätskor som sänker ytspänning och formar dekalen över nitar och skarvlinjer.

Stöppla Om du vill ha in färg på svåråtkomliga platser eller lägga spackel på samma plats så kanske du måste stöppla. Att stöppla gör du med en pensel, du gör en pickande rörelse med borsten rakt ned i stället för att stryka med penseln i sidled.

Torrborstning Om du vill få saker att ge ett mer tredimensionellt intryck kan du torrborsta en ljusare ton över detaljer och veck. Blanda till en mängd färg som är något ljusare än grundnyansen du har på modellen. Ta en mjuk bred pensel och doppa lite lätt i färgen. Stryk av all färg och prova på ett papper eller handens ovansida att penseln nästan är helt torr. Det får inte bli ordentliga penselmärken när du drar med den. Stryk sedan penseln helt lätt över nitar, skarvar och klädveck för att få en ljusare ton på uppstående detaljer. Antingen kan du göra anstrykningen bara i en riktning för att visa på ljusets riktning och skuggningseffekten, eller så vispar du fram och tillbaka med penseln för att få en kraftigare högdager på en större yta. En del modellbyggare använder torrborstning på stora ytor för att vädra dem och få färgskiftningar som gör modellen intressantare.

Tävling Tävlingar anordnas av föreningar och privatpersoner här och där i Sverige och i utlandet. Man kan delta i tävlingar för att få sitt ego och byggskicklighet bekräftat eller för att lära sig av medtävlarna. Man kan även bevista dessa tillställningar som besökare för att gnälla trots att man inte själv ställer upp eller för att lära sig något nytt till dess att man själv vågar ställa upp. De är oftast mindre seriösa än man kan tro. Det gäller att själv lägga ribbans nivå och anledningarna till varför man ställer upp. Några tävlingar i urval: IPMS Open annordnas av IPMS Stockholm första helgen i april varje år; Modell Göteborg anordnas av IPMS Göteborg i september; C-4 Open anordnas av föreningen C-4 i Malmö i oktober; CCM Open annordnas av föreningen CCM och handlar i huvudsak om bilar i alla dess former, går i Stockholm i februari; Grevens Glue Galore i Motala anordnas av Grefven själv i juni. Det finns några andra också och de lär väl namnges framöver på denna blogg.

Wash En wash är en mycket utspädd mängd mörk färg (ungefär 5-15 % färg, resten lösningsmedel) som man sprider över stora områden på modellen för att få färgen att lägga sig i skarvar och små hörn. Idén är att man då får en skuggeffekt och därmed lite bättre definition av detaljer och paneler. Pin-wash är en besläktad metod som man bara lägger precis där man vill ha den, i panelskarvar och runt smådetaljer som nitar. En bieffekt av washen är filtereffekten, se ordlistan.

Vädring/weathering Att vädra en modell betyder inte att hänga ut den på lufting. Vädring är ett samlingsbegrepp för alla de knep som du tar till för att få en modell att se sliten och väderbiten ut. Solen bleker, krut, eld och avgaser svärtar, regn gör lera av jord som sedan stänker upp å människa och maskin, vatten rinner nedför stridsfordon och fartyg och drar med sig smuts och damm som sedan lägger sig i vissa mönster. Alla dessa exempel har sina speciella trick för att bli bra, många utvecklar sina egna varianter för att uppnå samma effekt.

Färg

Här tänker jag undan för undan lista färger och färgrelaterat material jag använder eller känner till. För utrustning eller därtill relaterat vänligen se VERKTYG och UTRUSTNING.

MiG-PULVER, är ett fint pigment som kan blandas i vätskor, gips eller spackel för att färga in ytan. Kan sprutmålas på modeller eller basplattor för att återge exempelvis smuts, rost, lera etc. Pigmentet är riktigt fint och det krävs inte mycket för att det skall ge en ordentlig färg. Var försiktig med detta pigment, med andra ord. Det krävs mycket övning för att det ska se bra ut.

MODEL MASTER, är en acrylfärg som späs med vatten.

OLJEFÄRG, kan användas till vädringseffekter som oljespill eller nedsmutsning, rosteffekter osv. Jag använder i huvudsak akrylfärger som bas och sedan oljefärger till nedsmutsningar. Akrylfärgen påverkas inte av terpentinet som löser oljefärgerna. Vanliga märken är Windsor & Newton och Beckers. Själv hittade jag något billigt på Claes Olsson. Verkar fungera ändå.

POLLY SCALE, är en färg som kan späs med vatten. Tror att den är mest känd i modelljärnvägskretsar.

TAMIYAFÄRG, luktar konstigt och kan späs med Ajax fönsterputs eller sin egen soppa. Blir helmatta om man inte använder den blanka versionen. Duger knappt till att penselmåla med utan det är främst till sprutmålning du använder dem.

TERPENTIN, löser oljefärger. Använder mig av balsamterpentin som luktar något mindre än vanlig terpentin, dock blir man inte mindre dum i huvudet av det vid längre tids exponering för eländet. Blandar terpentin och oljefärger i olika grad för att kunna simulera rostrinningar eller smuts.

VALLEJO, är en acrylvinylfärg som är vattenlöslig. Vissa använder destillerat vatten för att blanda sin färg med. Jag tror att de gör så för att de tror att färgen får vissa egenskaper eller för att man med säkerhet vet att vattnet är helt rent. Provade det själv ända till jag insåg att det var rena dumheterna då jag inte eftersöker den superperfekta finishen. Använder mig av vanligt vattenledningsvatten. Vill man rengöra penslar eller en yta som ska torkas ren från Vallejofärg kan man använda sig av T-röd. Perfekt att blåsa igenom färgsprutan med när man rengör efter att man använt sig av Vallejo. Vallejo finns i två olika varianter; Model Colour och Model Air. Den förstnämnda är suverän till penselmålning men går även att använda till sprutmålning om man spär den väl och omsorgsfullt. Ca 40% vatten rekommenderas till ett första försök. Model Air är speciellt avpassad till sprutmålning och behöver egentligen inte späs innan användning. Den blir aningens finare än Model Colour och tycks få en aningens mer lyster. Model Air finns främst i tyska och amerikanska camouflagefärger varför du förmodligen får komplettera med vanliga Model Colour. Använder främst dessa färger då jag slipper ha olika färger beroende på vad och hur jag ska måla. Dessutom luktar de inte och är ofarliga. Perfekt om man sitter hemma eller har barn som ska använda färgerna.

Utrustning

När jag plockar med saker jag använder tänker jag inte så mycket på vad jag har. Det är snarare när behovet av något som jag inte har som jag påminns om dess vikt i hobby. Likadant är det när jag har behov av något men inte riktigt vet VAD jag behöver, bara dess funktion. Om ni fattar vad jag menar.

Här tänker jag undan för undan lista alla verktyg och all utrustning jag har och använder samt dess funktion. För färgrelaterade produkter, vänligen se under FÄRG.

DEKALVÄTSKA, finns från flera olika tillverkare. Funktionen är att sänka ytspänningen under dekalen och forma dekalen efter underlaget. Olika vätskor är olika starka och beroende på dekalens tjockhet kan du få experimentera lite innan du hamnar rätt. Du bör ha en blanklackad yta under dekalen för att få bort "silvring", en effekt som uppstår då färgytan är lite ojämn och du får en massa små luftbubblor under klara dekaldelar. Vissa modellbyggare lackar hela modellen, andra lackar bara där dekalen ska vara. Jag använder Micro Sol och Micro Set som kompletterar varandra. Om du ser att dekalen skrynklar ihop sig under användandet av vätskorna behöver du oftast inte vara orolig, i de flesta fall slätar dekalen ut sig och formar sig efter underlaget. Du kan behöva hjälpa till lite med en papperstuss eller en tops.

KRYSTAL KLEER, "glasvätska" eller "flytande glas" om man hellre vill det. Seg vätska som ser ut som och förmodligen är stora delar vitlim. Dock är det segare och bildar hinnor lättare. Används för att göra små glasrutor direkt på plats i fartygsventiler eller liknande. Man kan även göra små linser till lyktor om man droppar den på en glatt yta, glas eller glaserad keramik, och sedan låter vätskan stelna. Skär bort med en vass skalpell. Jag använder KK till att täta smala springor med där det inte passar med spackel. Om man inte lackar över så är KK känsligt för fukt och löser upp sig om det kommer vatten eller ny KK på.

MASKOL, maskeringsvätska från Humbrol. Blir smidig som gummi efter att den torkat. Appliceras på ytor som inte är platta nog för maskeringstejp, exempelvis cockpithuvar. Andra användningsområden är att svampa på vätskan på ytor som skall likna avskavda eller flagnade: svampa på vätskan, låt torka, spruta på färgen, låt torka, gnugga sedan försiktigt bort maskeringen och underliggande färg kommer fram. Det finns andra märken med samma funktion, dessa kan köpas i hobby- eller i konstnärsbutiker.

MR. SURFACER, flytande spackel från Gunze. Finns i olika viskositeter, de tunnaste går att spruta på och kan användas som grundfärg. Ljusgrått. De lite mer trögflytande kan duttas i små håligheter eller utkastarmärken för att sedan enkelt slipas när det torkat. Luktar en aningens illa...

PENSLAR, är bra att ha många olika av, även om du i huvudsak sprutmålar dina modeller. Det finns små fina och stora grova; smala runda och breda platta; syntethår och naturhår. Oavsett vad du väljer bör du veta vad du väljer och varför. Varje specifik penselsort passar bäst till något speciellt men kan även användas till annat. Jag använder syntethår till små saker som skall målas i metallfärger, exempelvis lister på fordon. Penslar som jag vill ska suga lite mer vätska och färg är i naturhår. Du behöver inte nödvändigtvis en superfin pensel till små fina saker, när penseln får färg på sig blir en bra pensel ganska spetsig och torkar inte ut så fort. Du kan helt enkelt måla en längre stund och hålla koncentrationen uppe istället för att leta reda på den lilla färgklicken och börja om med målandet igen.


SKALPELL, är egentligen ett kirurgiskt instrument men kan köpas i hobbybutiker eller i konstnärsbutiker som Matton, Målar-Lisa eller Kreatima. En skalpell har skarpa utbytbara blad som man kan skära sig något så in i vassen på. Det blir dock snygga snittytor i fingrarna som läker bra. Om du skär dig kan du dutta lite cyanoacrylat, superlim, över snittet så stoppar du blödningen. Det finns det en hel del olika former på bladen vilket gör att du kan utföra olika ingrepp i plasten beroende på vilket blad du har på. Jag har flera olika skaft med olika blad på så att jag slipper byta mellan ingreppen. Stålet i bladen är ganska mjukt och bladen flexar därför något. Akta dig så att bladet inte bryts och far iväg i ögat. DÄR ska du inte ha superlim! Använd skyddsglasögon.

SPACKEL, kallas ibland för "putty". Finns en mängd olika märken och utförande. Vissa är enkomponents som man bara stryker på, och andra är tvåkomponents som härdar först när de olika produkterna blandas. Green Stuff, White Stuff, Milliput, Mr Surfacer är några produktnamn. Många modelltillverkare säljer sina egna dekokter och självklart har både Tamiya och Revell sina egna men även Italeri har sin häxbrygd på tub. Milliput är ganska fast och formbart som modellera. Det kan fuktas med vatten för att pressas ned i springor och man blir då även av med överskottsmassa så att man inte behöver slipa så förtvivlat. Hagmans spackel hittar du på Biltema och kostar inte många kronor för en rejäl tub. Uffes favorit till sina båtbyggen. När du köper spackel bör du tänka på användningsområdet då det finns olika grovhet på massan. Andra produkter som fyller ut springor och gropar är superlim, Kristal Kleer, tippex och vitlim.

SUPERLIM, heter egentligen cyanoakrylat, CA, och fäster tämligen snabbt beroende på vilken typ du använder. Finns lättflytande, trögflytande och allt där emellan. Sägs ha tagits fram för att limma ihop sår på soldater under strid. Tusan vet om det är sant men det fungerar, det märker man då man limmar fast fingrarna på; byxbenet, modellen, knivskaftet eller i håret. CA luktar inte gott och verkar irriterande på ögon och luftvägar. Det finns en vätska som skyndar på härdningen av limmet, accelerator. Kallas även för "kicker". Tycker du inte att limmet härdar fort nog så kan du ta en pyttedroppe kicker och lägga på limmet. Ett annat sätt att använda lim/kicker är att ta lite lim på den lilla del du förtvivlat försöker att fästa och ta en liten mängd kicker på motsvarande fästyta. När du applicerar den lilla delen mot fästytan härdar limmet omedelbart av den kemiska reaktionen. Vad som är i kickern vet jag inte men det sägs att saliv funkar också... Superlim åldras och blir med tiden allt segare. Förvaras i kylskåp om du inte använder det ofta.

TAMIYATEJP, en gul tejp med något lägre klibbighet för att lätt kunna tas bort eller andra läge på då du maskerar ytor. Sägs kunna sitta länge på målade partier utan att förstöra ytan. Tejpen kan köpas i ett antal olika bredder till ett lite väl högt pris. Det finns andra väl fungerande tejper som du kan köpa på Claes Olsson eller på närmsta färghandel, de finns i olika vidhäftningsgrad.
TÅNG, kan se ut på många olika sätt. Den vanligaste jag använder är en sidavbitare för att få loss större delar från gjutstammen. En sidavbitare bör vara ganska vass och vara utformad så att den kommer riktigt nära delarna. Min är klumpig och slö... för köpa en annan. Tamiya, trumpeter, Italeri med fler har egna tänger som funkar bra. Andra tänger jag använder är framför allt en plattång som är bra att böja plåtdelar med och en rundtång att vrida och forma ståltråd.

Vad håller jag på med?

Ja, vad vill jag egentligen med denna blogg funderade jag lite på igår. Jag tror att det är för mig ett sätt att klara ut vad jag håller på med egentligen då jag sitter vid byggbordet, köksbordet, tv:n eller promenerar och inte har mycket annat än modellbygge i huvudet. För mig så är modellbygget så mycket mer än att bara limma ihop plastbitar så att de till slut bildar någon sorts helhet och efterliknar något som finns eller funnits eller som jag fantiserat ihop på egen hand. Modellbygge för mig är att vara kreativ med skalpell, tång och färg; att se omgivningen och låta mig inspireras av den för att sedan göra min egen tolkning; att retas lite grann med dem som tror att modellbygge bara handlar om "krigsleksaker" eller bara räknar nitar på förebilderna och hänvisa till "historisk korrekthet"; att hitta nya uttryck för samma pill-lusta som många med mig har. Det handlar till stor del om nyfikenhet på hur saker fungerar, historien bakom tingen, människans inblandning och eviga förmåga till att upprepa sig i krig och fredstid. På gott och ont.

Igår ignorerade jag inte DC-3:an, däremot gav jag blanka tusan i den hela byggtiden. Likadant med Alfan. Jobbade däremot vidare med landstigningsbåten. Slipade ned de spacklingar jag gjorde dagen innan och maskerade innanmätet. Sedan vidtog en bra lång stund av vitmålande i olika nyanser. Hela relingens in och utsida fick sig en rejäl omgång med sprutan. Skall variera färgen lite med svampning av olika nyanser vitt senare, precis som jag gjorde med skrovet igår. Ser rätt OK ut. Ny teknik för mig. Efter svampningen av skrovet så polerade jag lite med torkpapper för att jämna ut lite av den ojämnhet som det nya färglagret ger. Bogrampen och kulspruteringarna, som skall sitta på akterdäck och hålla beväpningen, fick sig en omgång med vitt också. Nästa moment, förutom svampningen då, är att maska för de blå partierna i camouflageschemat. Jäsiken vad spännande det ska bli att måla på den blå färgen. Kommer nog att göra någon sorts svampning där också, eller kanske man ska maska med Maskol som svampas på och sedan blåser man på en annan nyans av blått. Blir lite annorlunda resultat. Det sista stora målningsarbetet blir att applicera markeringarnas målningsmasker av tejp. Markeringarna blir röda och bryter av ordentligt mot det vita och blåa. Vad dillar jag om, klart att däcket skall maskas och målas innan allt är klart för vädring. Däcket blir mörkgrått. Förmodligen blir det några varv för att retuschera en del översprayande som blev nu när jag lade på det vita innan målningsarbetet är klart.

I dag skall jag kopiera upp Alan Ravens målningsschema för landstigningsbåten. Hoppas att skissen stämmer överens med modellen, då är det bara att skära tejp direkt och maskera. Kan bli en del meckande vid relingen eftersom det sitter en del stöttor där. Dert kandock inte bli värre än bogserbåten jag målade härom året; det var pyssel det.

Rengöring av färgsprutan

Gick det bra med övningarna? Blev det som du tänkte? Nåväl, oavsett hur det gick så bör du rengöra färgsprutan så att den inte torkar ihop och inte går att använda.

Det du behöver är följande och jag utgår fortfarande från det jag använder, dvs Vallejos akrylfärger:

färgsprutan
tryckluft
vatten
rödsprit
tops
toapapper
mellanrumsborstar
flourmuggar eller snapsglas

Beroende på modell av färgspruta så kan det tekniska se lite annorlunda ut men i huvudsak är det samma eller liknande handgrepp. Jag utgår för enkelhets skull från min Evolutionspruta.

Spruta ut all färg ur sprutan, droppa gärna i lite vatten och blås igenom. Jag brukar genomföra all sådan sprutning i en glasburk jag satt ett stycke tyg över. I tyget har jag gjort ett litet hål som jag bara stoppar ned den yttersta delen i. På så sätt samlas all färg och lösningsmedel på ett litet förslutet utrymme och far inte iväg över allt. Skall du bara byta färg räcker det oftast med denna åtgärd. Eventuellt får du stryka bort lite färgrester ur färgkoppen med lite toapapper.

Ska du göra en riktig rengöring och kanske lägga undan sprutan för dagen rekommenderas att du strippar sprutan helt. För en del som sprutmålar verkar de inte behöva göra något på flera år. Själv brukar jag vara ganska grundlig med rengöringen. Denna åtgärd är ett måste om du har fått stopp i sprutan och måste rensa ordentligt. Gör som ovanstående och fortsätt med att ta isär sprutan. Skruva av bakstycket på sprutgreppet först. Skruva sedan försiktigt av kronan/dysan och tippen längst fram, akta så att du inte repar eller böjer nålen nu. Skruva upp nålens fäste bakom avtrycket och skjut försiktigt FRAM nålen med en lätt rörelse med pekfingret. Att du skall skjuta framåt gör du för att inte dra in färgrester som kan sätta sig inne i handtaget och täppa till och försämra funktionerna. Du ska vara mycket försiktig med två delar: nålen och tippen som nålen skjuts in i. Om nålen böjs så blir sprutbilden försämrad eller upphör helt. Om tippen spräcks skvätter det och du får även då en sämre prestanda. FÖRSIKTIGT, var det! Om du vill kan du nu även skruva bort nållåset och pilla bort avtrycket. Mer än så ska du inte skruva isär om du inte promt måste byta packningar. När du pillat bort kronan och tippen kan du lägga dem i någon liten flourmugg eller liknande och skvätta på lite rödsprit, detta för att eventuella färgrester skall lösa sig. Fukta lätt en toapappersbit med rödsprit och dra lätt över nålen så att eventuella färgrester försvinner. Nålen ska vara rak, skarp och ren. Häll i lite rödsprit även i färgkoppen och använd toapapper, tops eller mellanrumsborstar för att få bort fasttorkad färg. Här gäller bara att vara försiktig så att du inte repar beläggningen på insidan av sprutans kanaler eller i färgkoppen. Ta lite toapapper som du skruvar till en millimetertjock spets och vrid runt i tippen och kronan. Här är det bra och du fuktar lite grann med rödsprit.

Kolla att allt ser helt och rent ut och att du kan se igenom de håligheter och kanaler som ska vara öppna. Annars så är det "gör om, gör rätt" som gäller. Stopa tillbaka avtrycket och skruva på nålens lås igen. För sedan in nålen med bakändan först, bakåt genom färgkanalen, så att den kommer ut i bakänden. Vilket ord använde jag förut? FÖRSIKTIGT, var det ja! Dra nålen så långt att du ser spetsen genom hålet i färgkoppen. Lås nålen där lite lätt med två fingrar. Stoppa tippen i kronan och skruva tillbaka i gängorna framtill. Sedan lättar du på nålens lås och kikar genom dysans öppningar så att du ser tippens topp, för försiktigt fram nålen så att den kommer ut genom öppningen. Sakta och FÖRSIKTIGT. När det tar stopp med mycket lätt tryck stoppar du och låser nålen igen. Du skall inte tvinga fram nålen för då spräcker du tippen och det är bara att kontakta återförsäljaren och hala upp 350 spänn för nya delar. Skruva slutligen på den bakre delen av färgsprutans grepp. Blås igenom lite luft bara så att du ser och hör att allt är som det ska vara. Koppla isär slang och spruta och se till att ingen klåfingrig person kommer åt din nyförvärvade ögonsten. Helst ska du ha tömt tryckluftstanken på luft så att den inte står under tryck utan att användas. Vet inte om det spelar så stor roll, en del hävdar det...

Nu är du några erfarenheter rikare och förhoppningsvis så har du många trevliga stunder med din nya färgspruta framför dig.

Börja måla med färgsprutan

Allt är hopkopplat, färgen är blandad och du är laddad. För att öva med sprutan så bör du ha svart färg i koppen och några vita papper framför dig, det blir lite lättare att se vad som händer då. Färgens stråle är ganska koncentrerad och det ryker inte omkring så mycket färgdamm så du behöver knappast täcka över hela huset, bara den närmaste delen på bordet där du håller till.

Håll sprutan en decimeter ovan pappret. Tryck ned avtryckaren helt och släpp på luften. Du bör ha ställt in ett tryck på 1-1,5 bar på kompressorn. För sedan sakta avtrycket bakåt för att få ut färgen. Du märker nu att ju längre bak du för avtrycket desto mer färg kommer ut per tidsenhet. Detta gäller för en dubbelverkande spruta. För att reglera färgmängden på en enkelverkande spruta måste du skruva på utloppsmunstycket. Luften drar med sig färgen från färgkoppen och finfördelar den i ögonblicket blandningen kommer ut i fria luften. Blandningen av luft och färg bildar en smal kon där färgen är mer koncentrerad mot mitten. När du håller avtrycket nere ett par sekunder ser du resultatet av denna kon som en rund yta på pappret. I mitten av den runda ytan kommer det mer färg än i kanterna och rundeln tonar därför av ut mot kanterna. Efter några sekunder har det kommit så mycket färg att pappret blir blött. Lyft på fingret och gör om övningen på 5 centimeters avstånd från pappersytan. Nu märker du att den runda färgytan blir mindre än tidigare, dessutom går det fortare att göra pappret blött av färg. Om du gör om det hela ännu än gång på 15 centimeters avstånd så blir den färgade ytan större men det tar å andra sidan längre tid innan färgen väter pappret.

Mängd färg per tidsenhet kan du reglera med lufttrycket; lågt tryck ger mer tid att arbeta då det tar längre tid innan en viss mängd färg har kommit ut ur sprutan. Det omvända gäller givetvis då du höjer trycket. Du kan också reglera färgmängden med avståndet mellan sprutan och föremålet du skall måla. Ett tredje sätt är att använda den reglering som finns på sprutan i form av avtrycket som förs bakåt på dubbelverkande sprutor, eller med utloppsmunstycket på enkelverkande sprutor. Ett högre tryck gör att sprutan finfördelar färgen mer och du får en spruta som inte spottar och fräser. Dock kan det vara svårt att gå riktigt nära med ett för högt tryck då färgen lätt börjar flyta runt. Sänk då trycket något. Det som kan hända om du har för lågt tryck är att färgen samlas på nålspetsen längst fram och det drar då ned färgsprutans prestanda. Torka bort den fasttorkade färgen med en fuktad pensel.

Avståndet mellan färgsprutan och föremålet avgör hur bred sprutbilden blir. Om du ska måla mycket tunna linjer går du nära. Om du ska måla större ytor får du öka avståndet.

Sedan hade vi ju det där med rätt spädd färg. Så länge den flyter ordentligt genom sprutan då du jobbar är allt som det ska. Tänk bara på att om du har en blaskigare färg tar det längre tid innan samma färgmängd har kommit igenom sprutan, och vice versa. Det betyder att du får förhållandevis längre eller kortare tid på dig att uppnå en viss mättnad i färglagret. Dessutom så gör vätskan att du får akta dig så att det inte börjar rinna för fort. Denna tanke leder oss in på målningsteknik.

Kort och gott kan man säga att du har rätt avstånd, tryck och arbetar i rätt hastighet när färgen som träffar föremålet torkar på några sekunder. I bland får man hålla uppe ett tag och blåsa på mer luft för att det ska torka ordentligt. Rör hela tiden på färgsprutan. Om du håller den still dröjer det inte många sekunder förrän det börjar rinna och allt blir ett kladd. Tryck ned luften och släpp på färg, helst skall du avsluta i omvänd ordning annars så samlas någon droppe färg längst fram och så fort som du släpper på luft igen kommer droppen att flyga iväg och landa på modellen som en blaffa. Det ser oftast värre ut än vad det är men det är onödigt att hela tiden behöva korrigera en i övrigt godkänd färgyta.

Nu är det bara att leka på. Kolla vad som händer när du varierar avständet mellan färgspruta och ytan. Vad händer då du ändrar vinkeln mellan desamma? Hur fina streck kan du måla, hur rakt kan du måla? Var det så svårt som du trodde eller var det rent utav en baggis?

Lycka till med fortsättningen!

Nästa inlägg på temat sprutmålning handlar om rengörning av färgsprutan.

Förbered sprutmålningen

Jag kommer att för enkelhets skull utgå från min egen utrustning, men det generella handhavandet är detsamma oavsett vad du tänker använda. Jag använder mig av Evolutionspruta, Hansakompressor samt vattenlöslig Vallejo Model Colour till det mesta jag sprutmålar.

Titta igenom instruktionsboken så att du blir bekant med handhavandet och förstår vad alla vred och mojänger är till. Ska du fylla på olja någonstans? Gör då det innan du sätter igång så att kompressorn inte skär ihop. Då är det dags att göra klart för ditt första sprutpass. Koppla ihop de olika delarna; sprutan till slangen, slangen till kompressorn och kontakten i väggen. Allt väl så långt. Ställ in kompressorn på 1-1,5 bar med hjälp av manometern. Tryck/vrid igång kompressorn och låt trycket komma upp till rätt nivå. Om den arbetar kontinuerligt så är det bara att sätta igång. Tänk på att en kompressor som arbetar kontinuerligt bör stängas av med jämna mellanrum så at den inte blir överhettad, titta i instruktionsboken för intervallerna. Är det en kompressor som stänger av sig då den fyllt på trycktanken så hörs det bara ett litet klick och det lilla surrande du hörde då den arbetade upphör. För övnings skull kan du fylla lite vatten i färgkoppen så att du ser vad som händer då du micklar med sprutan. Fatta sprutan med öppen hand som du gör då du håller i en penna, pekfingret på avtryckaren och övriga fingrar håller med ett lätt men stadigt grepp på repektive sida om själva sprutans kropp. Min spruta som är av modell "dubbelverkande" eller "double action", som det heter på engelska, kräver två rörelser; en nedåtrörelse för att släppa på luft (alltid fullt tryck nedåt, försök inte att reglera mängden luft genom avtrycket) och en dragande rörelse bakåt för att släppa på färgen (här kan du reglera mängden färg som kommer ut genom mer eller mindre rörelse bakåt på avtryckaren). Håll upp färgsprutan mot en mörk bakgrund så ser du vad som händer när du rör avtrycket fram och tillbaka; mer eller mindre vattendimma kommer ut beroende på hur långt du rör avtrycket. Svårare än så var det inte i detta skedet. Andra sprutor som är av modell "enkelverkande", "single action", reglerar du färgmängden med ett skruvmunstycke och inte med avtryckaren. Du kan alltså inte reglera färgens mängd medan du sprutar. Du måste avbryta och skruva lite för att få rätt flöde.

Så kommer vi till det riktigt viktiga; färgen. Färgen som skall användas kan vara precis vilken som helst. Speciella hobbyfärger, billacker, nagellacker, tusch eller guach, färgpigment; i stort sett allt som flyter och kan målas med går att använda i en färgspruta. Vissa föredrar enamel-färger som Humbrol, Extracolour eller White Ensign. Dessa kräver lösningsmedel i form av lacknafta, terpentin eller någon annan speciallösnng. Andra föredrar vattenlösliga färger som Vallejo, Extracrylics, Model Master eller Polly Scale. Dessa färger funkar med vatten eller märkets egna lösningsmedel. Tamiya och Gunze funkar med Ajax eller sina egna lösningsmedel. Min egna favorit är Vallejo som finns i två olika utföranden; Model Colour eller Model Air. Den förstnämnda funkar finemang för penselmålning och om den späds ordentligt kan den även sprutmålas. Air-varianten är framtagen för sprutmålning och är lite blaskigare då den inte behöver spädas före användning. Den ger också en något finare yta som blir lite sidenblank. Dock finns den inte i alla möjliga färger utan den är något begränsad och är anpassad till de vanligaste camouflagefärgerna som användes av USA/Storbritannien och Tyskalnd under andra världskriget. Anledningarna till att jag tycker om Vallejo är att de löses i vanligt vatten och det blir både billigare och totalt luktfritt på det sättet. Dessutom så blir man inte dum i huvudet av några farliga ångor. Färgerna går som sagt var både att penselmåla och sprutmåla så jag slipper ha olika färger/burkar beroende på vad jag skall göra. Dessutom så använder jag lösningsmedel till de oljefärger jag smutsar ned modellerna med och då påverkas inte de underliggande lagrerna då de är vattenlösliga. Häpp!

Tillbaka till sprutmålandet. Fyll lite vatten i färgkoppen eller i någon liten behållare vid sidan om. Fyll sedan på några droppar färg. Rör om med en pensel eller en pipett. Och hur ska doserna vara då, undrar den uppmärksamme. Ja, doktorn för dagen kan inte till 100% ange exakt hur förhållandet ska vara mellan vatten och färg då det beror på hur tjock färgen är. Det är i stället slutresultatet du ska koncentrera dig på. För Vallejo Model Colour rör det sig om cirka 40% vatten för rätt spädning. Den färdigblandade färgen ska vara som mjölk, då brukar det bli rätt. Lägg märke till att om du blandar direkt i färgkoppen på sprutan så ska du alltså ha i vattnet först och sedan färgen. Detta gör att färgen inte täpper till och orsakar stopp i färgkanalen. Ett otyg som skall i möjligaste mån undvikas då det innebär MERARBETE!

Nu är det klart för sprutmålning och hur det går till kommer i nästa avsnitt.

Gårdagens byggande

Jaha, så hamnade man i bygglokalen efter jobbet. Det var dags för en stunds avkoppling efter torkan på jobbet. Blängde alltsom hastigast på DC-3:an och lät den vara. Lite detaljmålning och slutvädring av Tamiyas Alfa Romeo blev det istället. Allt gick bra och det blev så tjusigt så ända tills jag tog itu med glasytorna. Sidorutorna hadde jag testat tidigare så dem va det inget problem med. Illa värre var det dock med fram och bakrutorna som inte riktigt ville falla på plats utan våld. En del böjande och bucklande för att få det att se bra ut räckte inte utan jag får sätta mig ned någon dag för att se om det går att göra något åt det hela, frustrerande. Undrar om N hade samma problem eller om det är jag som fått mig ett måndagsexemplar? Min blir inte röd som jag tror att de flesta byggare av denna lilla sportbil väljer att göra den. Tamiya anger även vit och då får den bli det. Nedsmutsningen syns bättre och den ser inte så himla given ut heller.

Först grundade jag Alfan med Citadells Chaos Black på sprayburk och sedan gick jag över den med Vallejos Off White enligt "cloud pattern"-metoden, så att det blev lite mörkare runt panellinjerna. Metoden går ut på attt man grundar med mörkt och sedan lägger man på färgen med början i mitten på repektive panel och arbetar sig utåt. Vid panellinjer och skarpa kanter i karosser låter man den mörka basfärgen skina igenom lite så att man får en skuggning. Rätt gjort så får man en mycket subtil tonförändring som ger lite djup åt ytorna och det blir en lite mindre massiv platt känsla som annars kan vara fallet. "Cloud pattern" kommer sig av att man virvlar runt med färgsprutan, som ett moln, så att man inte är på samma ställe hela tiden. Slutresultatet blir ett lätt flammigt och slitet intryck med en ljusare blekt ton i mitten av panelen. Detta tycker jag är en trevligare och mer lättkontrollerad metod än att förskugga panellinjerna med svart på en ljus grundfärg.

Ignorerade DC-3:an.

Tittade även igenom M88:an som jag köpte. Ujuj vad läcker den är! Det känns som att den är ett givet projekt inom en snar framtid, trots att jag har en hel del som redan är påbörjat och borde tas itu med. Det får bli en morot för hösten.

Ignorerade DC-3:an...

Tog ett nytt tag med Italeris LCVP. Landstigningsbåten blir bara läckrare för var gång jag tar i den tycker jag. Duttade lite Mr Surfacer på några utkastarmärken som får torka någon dag. Efter slipning av dessa små områden är det så dags för större målningsarbeten igen, hurra! Det är så kul att måla. Medan jag bygger funderar jag på hur jag ska lyckas få båten att se riktigt sliten och ruffig ut. Får ta ett varv till i hjärnan med de tankarna känner jag. Slipade lite på några små ytor på frontrampen och limmade sedan på de låsbyglar som håller luckan stängd under färd. Dax för grundning och målning nästa byggtillfälle. Vad skall botten ha för färg? Helsvart eller ska den vara bottenröd med svart "smutsrand"?

Ignorerade DC-3:an igen och tog en fika istället.

Titttade igenom luntorna med papper och beskrivningar till landstigningsbåten, fräschade upp minnet av vad jag hade tänkt att göra med den i måningsväg. Hmm, tänk om man kunde få råd med ett par till, då kunde man göra den i amerikans tråkmålning, brittisk målning enligt Italeris förslag och slutligen brittisk enligt det målningsschema jag forskat fram. Det sistnämnda är definitivt svårast att få till då det är så mycket av "bygga, måla, bygga, måla, bygga...". Ingenting går att bara bygga och sedan måla en gång för alla. Men jag hoppas och tror att det kommer att bli fint i slutändan.

Letade efter ett nummer av Military Modeller International som jag vet innehåller en walk-around av M88:an. Hittade inte tidningen och konstaterade att tre nummer fattades, var är dessa någonstans?

Köp av färgspruta

OK, så du går i funderingar på att köpa dig en färgspruta. Du vet att du inte måste, va? Visst kan man göra saker med en färgspruta som man inte kan göra med en pensel, men faktiskt gäller även det omvända. Så glöm inte bort att båda teknikerna har sitt berättigande.

Vad ska du ha för saker då? Ja svaret på den frågan blir ungefär som vad du skall ha för bil eller hus eller jobb eller och så vidare. Det beror lite på hur du ska använda sakerna till. För många som funderar på att handla färgspruta så blir det gärna att man stirrar sig blind på prislappen, för kostar pengar gör det. Men å andra sidan kanske alla de där modellerna du aldrig bygger gick på en skön slant även de, så varför inte investera i bra saker och skippa några byggsatser framöver?

Det finns billiga färgsprutor som gör det de ska men inte mer. Det finns dyra som gör saker du aldrig kommer att använda. Vad du än väljer kan du nog vara förvissad om att du kommer att vilja byta upp dig till lite mer avancerade saker efter ett tag. De riktigt enkla kostar från ett par hundralappar och hittas på Biltema, Claes Olsson eller i de vanliga hobbybutikerna. De är mer för att täcka större ytor än de lite dyrare som kan göra linjer ned till en halv mm. Om det är en sådan du är på jakt efter så får du nog lägga mellan 1000-2000 kronor.

Så då har du bestämt dig för en spruta. Men du får ju inte glömma luften som ska driva sprutan. De flesta använder sig av en kompressor av något slag. Om du inte har råd just nu att handla allt på en gång så kan en lite burk med tryckluft fungera ett kort tag. Dock blir det väldigt dyrt i längden och ska du måla mycket så är någon annan källa ett bättre alternativ. Kompressorn kostar en del men luften är fri. Även här finns det olika sorter och prisklasser att välja på. Från några hundringar till ett rejält hugg i löneavin. Det som till stor del skiljer dem åt är ljudnivån, om de arbetar kontinuerligt eller slår av vid full lufttank och lufttankens storlek. En som arbetar kontinuerligt kan vara lite tröttsam att lyssna på vid längre pass, då är det bättre med en som bara surrar lite lätt då den fyller tanken. Det finns dem som använder sig av tryckluft på flaska, dyktuber eller liknande, eller koldioxid. Detta har jag dock aldrig själv provat.

Glöm inte luftslang och kopplingar mellan de olika delarna. Kanske även en förlängningssladd är att tänka på då man inte alltid har eluttag vid byggplatsen.

Mina grejer då. Jo, jag köpte allt på en gång och fick ett hyfsat pris för allt, 4500 kr. Då fick jag mig en färgspruta av modell Evolution Silverline FPC, ett stycke kompressor Hansa HTC 20 A samt slang och snabbkopplingar. Det senare har visat sig vara väldigt smidigt då man snabbt kopplar ihop allt eller tar isär vid sprutsejourens slut.

Hur man går till väga för att använda sprutan tar vi vid ett senare tillfälle.

Lycka till!

Aptitretare

Bara för att ni ska ha något att glutta på i väntan på att bloggen blir lite fylligare så kan ni gå in här för att titta på ett av mina senaste slutförda byggen. Artikeln publicerades härom veckan på IPMS Stockholms hemsida. Hela modellen är 55 cm lång och var ett veritabelt (men kul) elände att slutföra. Någonstans tog orken och lusten slut och det var inte förrän jag satte igång att måla som det slutligen lossnade ordentligt. Och då gick det fort! Modellen blev klar två dagar före IPMS Open 2008 och utsågs till klassegrare. Den fick även utmärkelsen "Bästa Scratch" samt plastmodelltävlingen C-4:s specialpris. Slitet var mödan värt alltså.

Dagens inköp

Gick förbi (nä, det var faktiskt planerat) Hobbybokhandeln och råkade titta i hyllorna. Vad hittade jag om inte en M88A1 Recovery tank från AFV Club. Behov? Nej, inte mer än andra modeller (så svaret är ja med andra ord?). Ville ha? Ja, så den blev i min ägo. Definitivt potential till ett snofsigt bygge då den uppvisade de kvalitéer jag är i behov av numera för att köpa mig pansar i 1/35, dvs avsaknad av gjutskarvar på de flesta delar och då främst på bärhjulen. Varför skulle man över huvud taget köpa sig ett pansarfordon med gjutskarvar på bärhjulen? Mycket bra gjutning över lag och till och med stegpinnarna på lyftramen framtill är gjutna på plats. Här gäller det att vara försiktig. Standard NATO-camouflage eller i enfärgad sand? Hmm, nåväl jag behöver inte bestämma mig i dag. Det finns anledning och coolhetsfaktor i båda utförandena.